Solen mitt i en åskskur.

Jag har lust att skriva något djup. Något som kommer enda in ifrån hjärtat. Men jag har ingen aning om vad!..
Tänker tillbaka lite på livet som har varit och börjar inse för varje dag som går att tiden går alldeles för fort. Det är liksom bara några månader kvar, sen så börjar allvaret på riktigt. Då ska vi bli vuxna.
När som helst har jag körkortet, okej inte när som helst men det är inte långt kvar och jag känner att jag börjar bli van att sitta vid ratten, det är nästan så att jag skulle kunna vara redo nu att köra själv.
Nästa helg är det tjejligan, då är det ett år sedan Frida ringde av panik och ville ha hjälp, för bra saker då! Ser ju bara vars hon hamnat nu. Hon om någon har visat att det lönar sig till slut att kämpa för det man vill ha!
-
Nej jag förstår inte riktigt, inget av det som hänt ångrar jag, eller klart det finns saker som jag verkligen önskar inte hade hänt, men hade inte det hänt hade jag inte stått här nu heller. Visst hade det kanske varit bättre om snestegen inte fanns, men jag kan faktiskt inte klaga allt för mycket på livet just nu. Men det kan ju självklart bli bättre.
-
Alla glider vi ifrån varandra, men vi hittar även tillbaka när vi behöver varann. Jag vet vilka som finns för mig när jag behöver dom, och dom vet att dom alltid kan vända sig till mig.
Någon som jag alltid blir lika glad av när vi inte pratat på ett tag är min underbaraste vän Sofie. Hon är som solen mitt i en åskskur och en riktigt regnskur mitt i den kallaste vintern. Älskar dig min vän, är så fruktansvärt glad att jag har dig vid min sida!
-
Oj vad jag svamlar på, men det var ju just det jag ville, jag skulle kunna skriva ännu mer, men jag tror jag stoppar här för denna gång.
Pussar och sånt till alla söta!

Kommentarer
Postat av: Sofie :)

Älskar dig min vän! <3

2012-02-07 @ 08:01:21
URL: http://lindmarklie.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0